Bokutdrag från boken: The Little Book of Common Sense Investing

John C. Bogle know in the Financial Independence circuits. For people who like to invest in the stock market but do it through index, in this case the Vanguard. For people who don't have the time or knowledge to invest themself and don't want to hire someone for it.

It's a book who hammers the foundamental message soo many times, from many diffrent angles. You can't miss it.
It has some nice wisdom that makes it at good read!

"Over time, the aggregate gains made by shareholders must of necessity match the business gains of the company."

The Little Book of Common Sense Investing – The Only Way to Guarantee Your Fair Share of Stock Market Returns
Av John C. Bogle (Founder and former CEO of the Vanguard Mutual Fund Group)

Here are som sample from the book:



//s[6] //

”The moral of the story, then, is that successful investing is about owning businesses and reaping the huge rewards provided by the dividends and earnings growth of our nation’s—and, for that matter, the world’s—corporations. The higher the level of their investment activity, the greater the cost of financial intermediation and taxes, the less the net return that the business owners as a group receive.” 

//s[23] //

“SO HOW DO YOU cast your lot with business? Simply by buying a portfolio that owns the shares of every business in the United States and then holding it forever. It is a simple concept that guarantees you will win the investment game played by most other investors who—as a group—are guaranteed to lose.
Please don’t equate simplicity with stupidity. Way back in 1320, William of Occam expressed it well, essentially setting forth this precept: When there are multiple solutions to //s[24] a problem, choose the simplest one.* And so Occam’s Razor came to represent a major principle of scientific inquiry. By far the simplest way to own all of U.S. business is to hold the total stock market portfolio.”

//Inramat //

//Occam’s Razor: When there are multiple solutions to a problem, choose the simplest one.//

//”Don’t Take My Word for It”, s[33] //

“Hear David Swensen, widely respected chief investment officer of the Yale University Endowment Fund. “A minuscule 4 percent of funds produce market-beating after-tax results with a scant 0.6 percent (annual) margin of gain. The 96 percent of funds that fail to meet the Vanguard 500 Index Fund lose by a wealth-destroying margin of 4.8 percent per annum.”

//”Don’t Take My Word for It”, s[59] //

“The wise Warren Buffett shares my view, in what I call his “four E’s.” “The greatest Enemies of the Equity investor are Expenses and Emotions.” Even Andrew Lo, MIT professor and author of A Non-Random Walk down Wall Street (suggesting strategies to out-perform the market), personally “invest by buying and holding index funds.” Perhaps even more surprisingly, the founder and chief executive of the largest mutual supermarket—while vigorously promoting actively managed funds, Charles Schwab answered: “It’s fun to play around. . . it’s human nature to try to select the right horse. . . (But) for the average person, I’m more of an indexer. . . The predictability is so high. . . For 10, 15, 20 years you’ll be in the 85th percentile of performance. Why would you screw it up?”
Mark Hulbert, highly regarded editor of the Hulbert Financial Digest concurs. “Assuming that the future is like the past, you can outperform 80 percent of your fellow investors over the next several decades by investing in an index fund—and doing nothing else. [But] acquire the discipline to do something even better: become a long-term index fund investor.” His New York Times article was headlined: “Buy and Hold? Sure, but Don’t Forget the Hold.””

Boken Compassion Effekten

Några ord om och från

Compassion Effekten – att utveckla självtillit och inre trygghet

Av Christina Andersson

Jag fick ett boktips av en granne som är intresserad av personlig utveckling. Hon hade varit på något föredrag med författaren Christina Anderson. Hon verkade gilla boken så jag lånade den på biblioteket. Hon tipsade förövrigt även om en annan bok, Klimatsmart.

Jag har nu läst ungefär halva boken och jag måste säga att jag gillar den! Den känns väldigt omtänksam och ger många bra tips vad gäller det "psykiska". Till exempel när vi är oroliga eller ältar saker som vi ser som problem. Tips för hur man ska hantera stress och vårt känsloliv som ibland går i berg och dalbana. Ett för mig nytt introduceras, självmedkänsla.

För att du lättare ska få en känsla har jag skrivit av några avsnitt nedan.

Framsida: Compassion Effekten – att utveckla självtillit och inre trygghet

Baksidan

-------------------- Några väl utvalda utdrag från boken --------------------


//s40 //

”För att skapa ett liv där vi mår bra så behöver vi välja att fokusera på saker som gör oss gott och sådant som vi är tacksamma över. Men för att uppnå en god livskvalitet och lycka behöver vi ha en strategi för hur vi tar hand om oss själva och andra i det som orsakar lidande.”

//Längre ner samma sida, s40 //

”Vi människor vill inte må dåligt, och därför brukar vi ganska snabbt komma på saker som gör att lidandet minskar – i alla fall på kort sikt. Men sådant vi håller på med för att hantera obekväma stunder och smärtsamma inre tillstånd på kort sikt kan göra att vi inte mår så bra på lång sikt. Det är balansen mellan kort- och långsiktiga strategier som skapar välmående.”


//s41 //

”Att lägga märke till vad vi ältar eller grubblar på och tillåta oss att tycka att det är viktigt kan ta bort den värsta ångesten kring det och göra så att tankarna slutar snurra. Att inom sig tänka: >>Det är okej, nu tänkte jag på det<< och sedan med mjukhet fortsätta med det man höll på med och inte gå in i >>varför<<, för då blir an uppslukad av sina egna tankar efter det inte alltid //s42 // finns något svar på varför.”

//hoppar några meningar och fortsätter på samma sida, s42 //

”Men vi ältar av en verklig anledning. Eftersom det är något vi är rädda för går hjärnan in i problemlösningsläge. Prova att tänka igenom varför du oroar dig genom att fråga dig själv vad du är rädd för. Vad får inte hända? För det är oftast det vi försöker hålla ifrån oss genom ältandet.”

//Längre ner samma sida, s42 //

”Ältandet är ett sätt att komma undan oron för att bli sjuk och hindras göra saker man tidigare gjort. Låt det som finns bakom ältandet få vara viktigt och sök efter det, för det är den vägen du behöver gå för att kunna sluta älta.”


//s43 //

”Vi flyr obehagskänslor genom att distrahera oss och undvika det obehagliga.”

//lite längre ner samma sida, s43 //

”Vissa av oss ältar saker hur mycket som helst, andra väljer distraktionsstilen vilket innebär att vi fyller tillvaron med mängder av annat för att undvika att tänka på svårigheterna. Forskning har visat att det på kort sikt kan vara bra att använda sig av distraktion för att komma ur ett nedstämt mentalt tillstånd (Nolen-Hoeksema m.fl., 2008). Att fokusera på något annat gör att vi inte fastnar i ältande och förstärker de hjärnbanorna. Men på lång sikt kan ständig distraktion leda till sämre livskvalitet.”


//s44 //

”Det är svårt att göra livsstilsförändringar, och vi behöver ha compassion för oss själva och andra.”


//s46 //

”När vi vill genomföra förändringar i livet så behövs självmedkänsla för att våga försöka igen om vi misslyckats, för det är inte säkert att allt går som man önskar första gången. Vanligtvis söker man efter mer självkontroll och viljestyrka för att klara av de jobbiga känslorna som kan komma när man försöker ändra på något i sitt liv. Även prokrastinering, att skjuta upp saker, är ett sätt att hantera svåra känslor genom att inte att göra det som väcker känslorna. Att kunna ta sig igenom svåra situationer krävs en viss grad av stresstolerans. Det beror på att varje förändring kommer att medföra vissa obehagskänslor och vi behöver ta oss igenom obehaget och låta vårt belöningssystem haka på våra nya mål och inte fastna i kortsiktighet och ge upp när det blir jobbigt. Därför innehåller compassiontillståndet komponenten >>stresstolerans<<, vilket behövs för att möta svårigheter eller genomföra förändringar och bryta negativa vanor.”

Några ord om serien Breaking Bad

Serie i längre format, tror den här gick i 5 säsonger

För oss som är intresserade av stories.. Har ni läst pilotskriptet till BREAKING BAD? Du hittar det här. Fantastisk skript och fantastisk serie om ni frågar mig. En av de bästa jag sett! Uppfinningsrikedomen och det oväntade gör att du inte tröttnar i första taget. Visdomen här: lär av de bästa.

BREAKING BAD skriptet skapades av Vince Gilligan och var färdigt i slutet av maj 2005. Han var också den som i princip var Boss över hur avsnittet blev gjorda, då han hotade med att lämna inspelningen om han inte fick som han ville.

Både skådespelare och skript är fantastiskt, vilket gett en fantastisk bra serie. Det är en "MÅSTE SE" om du gillar intressanta storys. Bryan Cranston (Protagonisten/Huvudrollsinnehavaren Walter White) vann Emmys för "Breaking Bad"  fyra gånger (2008–2010, 2014).

Robert McKee beskriver serien som 26 olika berättelser och 205 scener och berömmer de involverade för deras storslagna arbete i en sån här komplex berättelse som på något sätt håller sig tittare ovetande om vad som ska hända framöver.
Det är väldigt intressant och läsa scriptet, få insikt och följa pilotavsnittet. Skriptet är väldigt beskrivande och platsen/miljön snabbt beskrivet typ:
EXT. VELVET-TOUCH CAR WASH – AFTERNOON.
Vi vet alltså direkt att nästa scen spelas in utomhus vid en biltvätt och det är eftermiddag.


Sedan får vi ofta ytterligare beskrivning om sammanhang på ett kort koncist sätt (så att det blir lättare att skapa en scen). Karaktärer beskrivs kortfattat för att ge oss en känsla vad för personer det är. Ingen onödig utfyllnad som är så vanligt i dåliga böcker. Bilden man får räcker gott för att ge läsaren en bild. Ett måste läsa, för människor som är intresserad av skriva böcker eller screenplays.

Vissa delar i tv-serien har slipats till efter skriptet och gör serien ännu bättre, en större förståelse för det som senare kommer att berättas, vilket ger sammanhang för den som är uppmärksam. Det handlar om allt från dialoger till bilmärken som ändrats en aning. Något avsnitt har klippts bort som inte riktigt passade eller var svårt att illustrera.

En annan ändring är Aaron Pauls karaktär Jesse Pinkman (Cap’n cook, som adderar chilipulver till sin vara, dvs hans signature) var ursprungligen tänkt att dö i slutet av den första säsongen. Men Aaron var så omtyckt av filmteamet och de ville så gärna ha honom kvar. Vince Gilligan har berättat för Paul att han ändrade sig eftersom han tyckte om Jesse och Walts kemi.
Pinkman kör förövrigt runt i en röd bil med regskylten ”THE CAPN” och klistermärket ”Save a Tree, Eat a Beaver”. Bara där ser man lite av kreativieten.

I andan att inte ge upp
Serien blev pitchad för ett flertal bolag, såsom HBO, TNT (som båda sa nej) men sen köpte FX skriptet, men satsade inte på det. AMC blev slutligen den om bestämde sig för att satsa. De har även gjort "Mad Men".

Jesse Pinkmans (Cap'n Cook) coola bil. Gillar regskylten. Save a Tree, Eat a Beawer :-)

Leo Tolstoy - Anna Karenina

De grundläggande filosofiska premissen som avgör om en författare tillhör den Naturalistiska eller Romantiska skolan är premissen 'determinism' (att det inte finns ett val) gentemot av 'fri vilja'.

En författare vars bok jag inte läst, fast blir sugen på att läsa är följande:


Leo Tolstoy
Novellen Anna Karenina, gjordes även en film 2012 om detta drama. Ayn Rand kommentarer gör en nyfiken.

//s31 The Art of Fiction - Ayn Rand föreläsningsanteckningar//

"Tolstoy’s Anna Karenina, the novel most typical of the Naturalistic school." 

Den naturalistiska skolan presenterar ofta människan som hjälplös och är i grunden intriglös.

//mer s31 //

"The woman is presented as a sympathetic character; her outstanding quality is her eagerness to live. The husband is deliberately presented as a conventional mediocrity without any values or distinction; all the evidence is given as to why the woman’s life with him is boring and meaningless. Yet she dares to break the conventions because she wants to be happy—which the author considers an insufficient reason. There is no life for anyone outside of society, he implies; so, right or wrong, one has to accept social standards.
The abstract theme is: the evil of adultery and, more broadly, of the pursuit of happiness. The plot-theme is: A woman leaves her husband and is destroyed for her unconventionality."

"Det abstrakta temat är: ondskan i äktenskapsbrott och mer allmänt, av strävan efter lycka. Intrigens tema är:.. En kvinna lämnar sin make och förstörs för sitt okonventionella drag."

Boken: Den unge, den gamle och havet över Atlanten i en Vega

Sven Yrvinds böcker brukar vara läsvärda här kommer ett intryck av boken. För er som inte känner till Sven sen tidigare är han en långseglare som konstruerar och bygger sina egna båtar. En finurlig klurig man som undertecknad gillar.

Den unge, den gamle och havet över Atlanten i en Vega
Av Yrvind & Grahn

Här några pärlor så du får en känsla av boken. Boken utgiven av Norstedts.

//s22 Yrvinds ledstjärna, bra sådant. //

”Min ledstjärna är litet, enkelt och billigt.”

//s23 //

”Vad fick mig att erbjuda min hjälp? Två saker. För det första att han, 19 år gammal, hade haft tre jobb och själv tjänat ihop till sin egen båt, plus reskassa, när så många här i samhället, inte bara tonåringar, inte ens har pengar kvar vid månaden slut – om de över huvud taget jobbar.”

//längre ner samma sida, s23 , en livsinställning kompatibel med min egen //

”Dessutom var ju en förutsättning att första intrycket visade att vi skulle kunna komma bra överens och att han hade en livsinställning kompatibel med min egen.”

//s30 //

””Venture betyder typ ’resa med oviss utgång.’””

//s44 //

”Problemet med produktionsbåtar är att konstruktörer, försäljare, konsumenter och nu, med fritidsbåtsdirektivet, myndigheter utgår ifrån att de inte ska kapsejsa. Det är lika dåraktigt som att utgå ifrån att bilar aldrig ska krocka. Segelbåtar kapsejsar i hårt väder, stora som små, och hårt väder råkar man förr eller senare ut för. På samma sätt som att bilar förr eller senare krockar.”

//längre ner samma sida, s44. Håller helt med!//

”Jag anser att rep och knutar är underskattade.”

//s63, klokt //

””Det här var mycket snyggare. Funktionen gör att man får förtroende för det som man har byggt. Har man förtroende för något så är det snyggt.” ”

//s98 //

”När en båt kör in i bassängen tränger den undan lika mycket vatten som motsvarande dess vikt – allt enligt Archimedes. Jämvikt kvarstår därför alltid, oavsett  om båten som kör in i bassängen är jättestor eller pytteliten, om den väger mycket eller är lätt.”

//s117 om böcker och dess värde //

”Jag hade förklarat att böcker hjälper läsaren att orientera sig i världen och kan lösa hans problem. Jag förklarade vidare att för varje problem finns det en bok som handlar om det. Till exempel: Vill man åka till Frankrike finns det en bok om det, vill man bygga en radiomottagare finns det en bok om det, vill man veta hur livet efter döden är finns det en bok om det. Dessutom, tillade jag, är böckerna skrivna av världens klokaste män.”

//s128, bra att veta info //

”Citroner håller sig bäst av all frukt, upp till ett år. Man kan ”krydda” med dem eller göra saft. Efter någon månad till havs är det toppen.”

//s143 //

”När vi startade vår segling valde vi bort möjligheten att kommunicera med land. Vi ville inte att vår frid skulle störas. Dagens människa bombarderar ständigt hjärnan med budskap: tv, radio, tidningar, reklam, mobiltelefoner, internet, det är ingen hej på hur alla vill påverka och styra oss åt något håll. Våra stenåldersgener är inte skapade för den sortens liv. Det är bra att få leva i stillhet, om än bara ett kort tag. En havssegling ger en sådan möjlighet.”

//s148 //

”Yrvind brukade alltid säga att: ”Är det någonting man undrar över så finns det nästan garanterat en bok om det. Och boken är med stor sannolikhet skriven av en av de mest kunniga inom området.”

//s149 //

”För många är en Atlantsegling en besvikelse. De har långtråkigt och tristessen är ständigt närvarande. Jag vet varför. De har gjort det för komfortabelt för sig och har för få beslut att fatta, samtidigt som de plötsligt utestängs från den överstimulering som det moderna samhället ger dem i form av tv, shopping, fester och annat. Båttidningarna är fulla av sådana berättelser. Vi människor är de enda djur som har tråkigt, bortsett från de djur vi berövat dess frihet.”

Jag tycker kanske att det hör till den sämsta av Yrvinds böcker, men ändå trevlig läsning.

Dygdteori och abort, av Rosalind Hursthouse

Fortsätter med en annan intressant text som jag skrivit av några delar av, så ni ska få en känsla vad den handlar om. Rosalind går bland igenom premissen som förser oss med en specifikation av rätta handlingar.

Dygdteori och abort, av Rosalind Hursthouse (utdrag från boken ”Vad är Moralisk Rätt?” av Henrik Ahlenius

”Virtue Theory and Abortion”, Philosophy & Public Affairs, vol. 20, 1991, s. 223-46. Övers. Frans Svensson

Ytterligare en text hittad i den här boken "Vad är moralisk rätt?" en sammanställning av olika moraliska texter av Henrik Ahlenius

//s210-211 //
“Vi börjar med en premiss som förser oss med en specifikation av rätta handlingar:
//fortsätter nästa sida //
P.1. En handling är rätt om och endast om den är i överensstämmelse med en moralisk regel eller princip.
Detta är en helt och hållet formell specifikation som skapar en länk mellan begreppet rätt handling och moralisk regel, men den ger ingen vägledning förrän man vet vad en moralisk regel är för något. Vad teorin behöver därnäst är därför en premiss om detta:
P.2. En moralisk regel är en regel som ...
Historiskt sett skulle en acceptabel utfyllnad av P.2 kunna ha varit
(i) är oss ålagd av Gud
eller
(ii) är påbjuden av naturrätten
I sekulariserade varianter (naturligtvis inte skilda från Gud som varande rent förnuft och universaliteten hos naturrätten) erhåller vi utfyllnader som
(iii) är oss ålagd av förnuftet
eller
(iv) är rationellt påbjuden
eller
(v) skulle kräva universellt rationellt accepterande
eller
(vi) är sådan att alla rationella varelser skulle välja den
”

//s212 //
”Låt oss nu betrakta hur en dygdteoretisk stomme ser ut. Den börjar också med en specifikation av rätta handlingar.
P.1. En handling är rätt om och endast om den är vd en dygdig agent skulle utföra under de rådande omständigheterna.1”
//fortsätter lite längre ner, samma sida, s212 //
”P.1a. En dygdig agent är någon som handlar dygdigt, det vill säga någon som besitter och utövar dygderna.”
//fortsätter igen lite längre ner, samma sida, s212 //
P.2. En dygd är ett karaktärsdrag som en människa behöver för att blomstra eller leva väl.
Denna premiss etablerar en begreppslig länk mellan dygd och blomstrande (eller leva väl eller eudaimonia).”

//213 //
”Ingen dygdteoretiker kommer att låtsas att begreppet om mänskligt blomstrande är lätt att förstå. Jag kommer här inte ens att påstå (även om jag skulle göra det i annat sammanhang) att det inte är mer oklart än begreppen rationalitet och lycka, eftersom vår vokabulär var mer begränsad, så skulle vi kanske, faute de mieux, kunna kalla det för (mänsklig) rationell lycka, och därigenom avslöja att det har åtminstone några av de båda övrigas svårigheter.”
//längre ner samma sida, s213 //
”Varje dygd genererar en påbjudande instruktion (handla rättrådigt, vänligt, modigt, ärligt, etc.) och varje last ett förbud (handla inte orättfärdigt, grymt fegt, oärligt, etc.).”

//s214 //
”Hjälpsamhet eller välvilja är till exempel den dygd vars innehåll har att göra med det goda eller skada, och dessa är båda relaterade till begrepp om det som är värdefullt i livet, det gynnsamma, och det lustfyllda. Om jag har en felaktig uppfattning om vad som är värdefullt, gynnsamt och lustfyllt, så har jag en felaktig uppfattning om vad som är gott och vad som är skadligt för mig själv och andra, och även om jag har den bästa vilja i världen kommer jag att sakna dygden hjälpsamhet, som innebär att man handlar på rätt sätt.”

//s215 //
”På samma sätt vet dygdteoretikerna att de vill att rättrådighet, hjälpsamhet, trofasthet, mod, och så vidare, ska inkluderas bland de karaktärsdrag som behövs för eudaimonia.”

//fortsätter lite längre ner samma sida, s215 //
”
”Det är allmänt känt”, brukar det sägas, ”att dygdernas krav kan komma i konflikt med varandra; barmhärtighet kan mana mig att göra slut på det hemska lidande för en person i min vård genom att döda honom, men rättrådigheten bjuder mig att låta bli. Att tala om för min bror att hans fru är otrogen vore ärligt och lojalt, men det skulle vara hyggligare att hålla tyst om det. Så vad bör jag göra?”

//s216 //
”Att handla rätt är svårt och kräver mycken moralisk visdom, och det relevanta adekvans-villkor som dygdteori uppfyller är att den bör innehålla en förklaring till en sanning uttryckt av Aristoteles,7 nämligen att moralisk kunskap – till skillnad från matematisk kunskap – inte kan erhållas endast genom  att närvara vid lektioner och vanligtvis inte återfinns hos människor som är för unga för att ha hunnit skaffa sig någon större erfarenhet av livet. Det finns unga matematiska genier, men sällan, om någonsin, unga moraliska genier och detta visar //s217 //oss något viktigt om den typ av kunskap som moralisk kunskap är. Dygdetik bygger in detta direkt just genom att uttrycka sina regler i termer vars tillämpning verkligen kan kräva det mest finkänsliga omdöme.”

//längre ner samma sida, s217 //
””Vad bör jag göra?” Föreställ er en person som är ”ung till karaktären” som Aristoteles uttrycker det, som har tillämpat de relevanta begreppen men nu anser sig vara i en konflikt; i själva verket har hon tillämpat begreppen felaktigt och konflikten är blott skenbar. Då kommer hon inte att vara förmögen att avgöra vad hon ska ta sig till om hon inte känner till någon dygdig agent som hon kan be om vägledning. Men hennes dilemma är (ex hypothesi) ett resultat av hennes brist på visdom och precis vad dygdteori förväntar sig. Någon som till exempel tvekar inför huruvida hon ska avslöja en smärtsam sanning och tänker att det vore hyggligt men oärligt eller orättrådigt att ljuga, kan med avseende på de rådande omständigheterna behöva inse, inte att hygglighet är mer (eller mindre) viktigt än ärlighet och rättrådighet, och inte att ärlighet och rättrådighet ibland kan kräva att man handlar ovänligt eller grymt. Däremot behöver hon inse att man inte är hygglig mot människor genom att dölja denna typ av sanningar från dem trots att de är smärtsamma. Detta är den typ av förhållanden (jag använder det endast som ett exempel) som människor med moralisk visdom vet något om, vilket inbegriper ett korrekt tillämpande av hygglighet och som människor utan sådan visdom har svårt med.”
 //s220 //
”Kärlek och vänskap överlever inte om de inblandade ständigt skulle insistera på sina rättigheter, inte heller lever människor gott så länge de tror att det skulle vara av största betydelse att de får vad de har rätt till; de skadar andra och de skadar sig själva.”
//lite längre ner samma sida, s220 //
”För dygd sägs inbegripa kunskap och den del av denna kunskap består i att ha den rätta attityden till saker. ”Rätt” betyder här inte endast detsamma som ”moraliskt rätt” eller ”lämplig” eller ”trevlig” i vår moderna mening; det betyder ”korrekt, sann”. Man kan inte ha den rätta eller korrekta attityden till något om attityden baserar sig på eller inbegriper falska trosföreställningar.”
 //s227 //
”Den dygdiga kvinnan (vilket här givetvis inte betyder ”den kyska kvinnan” utan ”en kvinna med dygderna”) har sådana karaktärsdrag som styrka, oberoende, bestämdhet, beslutsamhet, självförtroende, ansvarskänsla, allvarsamhet och självbestämmande – och ingen, tror jag, skulle kunna förneka att många kvinnor blir gravida under omständigheter i vilka de inte kan välkomna eller leva med tanken att få detta barn, just på grund av att de saknar ett eller flera av dessa karaktärsdrag.”

Bokutdrag - Vad är moraliskt rätt? Robert Nozick – individens rättigheter

I kursen Etik 7,5 hp som jag just nu läser ingår litteratur olika form om olika moraliska teorier. Där ingår olika texter om vad som är moraliskt rätt. Jag fick därmed äntligen tillfälle att läsa lite av Robert Nozick som jag hört nämnas i andra sammanhang då och då.

Det är en text som bygger vidare lite på Ayn Rands tankar och jag tycker texten var helt klart läsvärd. Här kommer ett litet bokutdrag så du får en känsla.

Bokutdrag - Vad är moraliskt rätt?, Texter i normativ etik i urval av Henrik Ahlenius.
//s63, Robert Nozick – individens rättigheter,
Anarki, stat och utopi, Timbro, Stockholm, 2001, s.21, 61-71, 205-22, 225-33. Övers. Margareta Eklöf. //

”Positionen som denne företrädare för den ultraminimala staten intar kommer att vara konsistent, om hans rättsuppfattning hävdar att ens egna rättigheter kränks av att man tvingas bidra till någon annans välfärd, medans ens egna rättigheter inte kränks av att någon annan inte förser en med sådant man är i stort behov av, däribland sådant som är nödvändigt för att ens rättigheter skall skyddas.”

//s65 //

”Individuellt väljer vi ibland att undergå någon smärta eller göra något offer för ett högre syfte eller för att slippa ett större ont: vi går till tandläkaren för att inte behöva få mer ont längre fram, vi gör en del obehagligt arbete för dess resultats skull, vissa håller diet för att förbättra hälsa eller utseende, några sparar för att ha något att leva på när det blir äldre. I samtliga fall bär man en viss kostnad för det större godas skull. Varför inte på liknande sätt anse att några personer måste bära vissa kostnader som gynnar andra, för det större samhälleliga godas skull? Men det finns ingen samhällelig enhet som undergår något offer för sitt eget goda. Det finns bara enskilda personer, olika enskilda personer, med sina egna enskilda liv. Att utnyttja en av dem till andras förmån är att utnyttja honom och gynna de andra. Ingenting annat.”

//lite längre ner samma sida, s65 //

”Tal om ett större samhälleligt gott döljer detta. (Avsiktligt?) Att utnyttja en människa på detta sätt tar inte hänsyn till och respekterar inte tillräckligt mycket det faktum att hon är en enskild person5, att detta är hennes enda liv. Hon får ingenting av något överbalanserande gott av sitt offer, och ingen har rätt att tvinga detta på henne, minst av allt en stat eller en regering som kräver hennes lojalitet (vilket andra individer inte gör) och därför måste förhålla sig skrupulöst neutral mellan sina medborgare.”
//samma sida, s65, längre ner //
”Den enes liv kan inte uppvägas av den andres så att resultatet blir ett större totalt samhälleligt gott. Att några av oss offras för andra kan inte rättfärdigas. Denna grundläggande idé, att det finns olika individer med var sitt liv och att därför ingen får offras för andra, ligger till grund för de moraliska sidorestriktioner, men det leder också, enligt min uppfattning, till en libertariansk sidorestriktion som förbjuder aggression mot andra.”

//s66 //

”En icke-aggressionsprincip anses ofta vara riktig för relationerna mellan nationer. Vilken skillnad kan man då göra mellan suveräna individer och suveräna stater som gör att aggression tillåts mellan individer? Varför får individer gemensamt, genom sin regering, handla mot någon på ett sätt som ingen nation får tillämpa på en annan? Om något finns det starkare skäl för icke-aggression mellan individer.”

//s68 //

”Det finns ingen central fördelning, ingen person eller grupp som har rätt att kontrollera alla resurser och bestämma hur de skall portioneras ut. Vad var en får, får han av andra som ger honom det i utbyte mot något, eller som en gåva. I ett fritt samhälle kontrollerar olika personer olika resurser, och nya tillgångar uppstår ur människors frivilliga byten och handlingar. Det förekommer inte mer fördelning av andelar än det förekommer fördelning av äktenskapspartner i ett samhälle där alla fritt väljer vem de gifter sig med. Det totala resultatet är produkten av många individuella beslut, som de enskilda individerna har rätt att fatta.”

//fortsätter längre ner s68 //

”Om världen var fullständigt rättvis skulle följande induktiva definition uttömmande täcka ämnet rättmätigt innehav:
En person som förvärvar ett innehav i enlighet med principen om rättmätigt förvärv har rätt till innehavet.
En person som förvärvar ett innehav i enlighet med principen om rättmätig överföring, från någon annan som har rätt till innehavet, har rätt till innehavet.
Ingen har rätt till ett innehav utom genom (upprepade) tillämpningar av 1 och 2.
Den kompletta principen om distributiv rättvisa skulle helt enkelt innebära att en fördelning är rättvis, om var och en har rätt till de innehav han har enligt fördelningen.
En fördelning är rättvis om den uppstår ur en annan rättvis fördelning med legitima medel. De legitima medlen för att gå från en fördelning till en annan specificeras av principen om rättmätig överföring.”

//längst ner på sidan 69 fortsätter Nozick //

”Inte alla verkliga situationer uppkommer i enlighet med de båda principerna om rättmätigt innehav: principen om rättmätigt förvärv och den om rättmätig överföring. Vissa människor stjäl från andra, eller bedrar dem eller //vänder blad, s70 // gör dem till sina slavar, genom att tillgripa det de producerar och hindra dem från att leva som de vill, eller utesluter med tvång andra från konkurrera i byten. Inget av dessa är något tillåtligt sätt att gå från en situation till en annan. Och vissa personer förvärvar innehav med hjälp av medel som inte sanktioneras av principen om rättmätigt förvärv.”