Bokutdrag Steve Jobs – en biografi av Walter Isaacson (svensk upplaga, Albert Bonniers förlag)
(Översättning av Thomas Engström och Roland Poirier Martinsson)
Jag börjar inse att Steve Jobs var lite av ett geni efter att ha läst den här boken. Vissa formulering, vissa tankar som Steve Jobs har imponerar på mig. Hans fokus och ledaregenskap, både inspirerar och var säkerligen frustrerande, men i grunden finns en övertygelse i att göra fantastiska produkter.
Jag själv har aldrig ägt en Appleprodukt, så jag är ingen Apple-fan boy. Snarare har jag tagit den andra sidans parti, jag har föredragit datorsystem med öppenhet. Inte vara tvungen att köra en viss programvara osv. Jag har upplevt att Apples produkter varit begränsade i att stödja andras protokoll och andras tekniker. Steve Jobs har alltid velat ha kontroll över sina system, för att göra dom lättanvända. För att ge användaren en upplevelse av enkelhet. Och Apple har ju onekligen lyckas, jag ser iPhones överallt. Enkla att använda och dess funktion duger uppenbarligen gott för det flesta. Apple har också alltid vara duktiga på att göra snygga produkter.
Själv minns jag dock min första kontakt med en Apple-produkt med skepsis. Jag gjorde ett jobb på ett företag som nästan bara hadde Macintosh? (appledatorer var det i alla fall) .. och min första intryck efter att ha installerat ett program på datorn var.. "Vaddå, bara en enda knapp på musen", det kändes inte alls bra. Steve har velat ta bort så mycket knappar som möjligt i sin minimalistiska jakt. Ingen på och av knapp på vissa av sina produkter osv. Snarare har han velat lösa saker med innovativt agerande istället, och han har onekligen gjort mycket bra produkter eftersom han fick fart på Apple igen när dom var nära att gå i konkurs.
Jag läser många böcker och jag skriver egentligen bara i bästa fall om dom som jag läst färdigt. Resten förtjänar ingen uppmärksamhet kan jag tycka. Den här boken är RIKTIGT bra. Och jag förstår varför boken rekommenderas av så många av mina förebilder. Jupp! Jag har läst alla 635 sidor!.. Det säger en hel del.. Jag rekommenderar den varmt! Läsaren får följa Jobs under uppväxten och hans och Stephen Wozniaks första start av ett företag. Det är mycket humor i boken också. Steve Jobs karaktär är fascinerande och kul att följa. Framförallt gillar minimalismtankarna för fokus, och sökande efter enkelhet. Hans intressen för zenbudissm gör mig också nyfiken. Det är något jag ska utforska mer!
Nedan lite bokudrag:
//Det klassiska Examenstalet på Stanford, Universitetets avslutningsdag i juni 2005, s 516 //
"Att komma ihåg att jag snart är död är det viktigaste verktyg jag någonsin stött på för att hjälpa mig att med livets stora beslut. Nästan allt – alla yttre förväntningar, all stolthet, all rädsla att göra bort sig eller misslyckas – alla dessa saker försvinner nämligen när man ställer dem mot döden, och kvar finns bara det som verkligen är viktigt. Att komma ihåg att man ska dö är det bästa sättet att undgå fällan att tro att man har något att förlora. Man är redan naken. Det finns ingen anledning att inte följa sitt hjärtas röst."
// Om Jobs fokus, energi och hans driv mot enkelhet, minimalism och zenträning. S 628 //
”Jobs intensitet var också synlig i hans förmåga att fokusera. Han gjorde prioriteringar, riktade sin laser mot dem och filtrerade bort störande moment. Om något engagerade honom – gränssnittet för den första Macen, formgivningen av iPod eller iPhone, att få med skivbolag i iTunes Store – så var han outtröttlig. Men om det var något han inte ville ha med att göra – ett juridiskt bekymmer, en affärsdetalj, sin cancerdiagnos, familjens dragningskraft – så ignorerade han det med bestämdhet. Detta fokus gjorde att han kunde säga nej. Han fick Apple tillbaka på banan genom att avbryta alla utom ett fåtal kärnprodukter. Han gjorde apparater enklare genom att eliminera knappar, mjukvara enklare genom att eliminera egenskaper och gränssnitt enklare genom att eliminera möjligheter.
Förmågan att fokusera och kärleken till enkelhet tillskrev han zenträningen. Den förfinade hans känsla för intuition, visade honom hur man kunde filtrera bort allt sådant som störde eller var onödigt, och närde inom honom en estetik grundad på minimalism.
Tyvärr framkallade zenträningen aldrig något direkt zenliknande lugn eller inre frid hos honom, och även det är en del av hans eftermäle. Han var ofta spänd och otålig, egenskaper som han aldrig försökte dölja. De flesta människor har ett filter mellan tanke och tal, som modererar deras brutal känslor och skarpa impulser. Inte Jobs. Han gjorde en poäng av att vara brutalt ärlig. >>Mitt jobb är att säga när något suger, snarare än att linda in det<<, sa han. Det gjorde honom karismatisk och inspirerande, men ibland också rent ut sagt till en skitstövel.”
Den får 5 poäng av 5 möjliga.
