Boken Compassion Effekten

Några ord om och från

Compassion Effekten – att utveckla självtillit och inre trygghet

Av Christina Andersson

Jag fick ett boktips av en granne som är intresserad av personlig utveckling. Hon hade varit på något föredrag med författaren Christina Anderson. Hon verkade gilla boken så jag lånade den på biblioteket. Hon tipsade förövrigt även om en annan bok, Klimatsmart.

Jag har nu läst ungefär halva boken och jag måste säga att jag gillar den! Den känns väldigt omtänksam och ger många bra tips vad gäller det "psykiska". Till exempel när vi är oroliga eller ältar saker som vi ser som problem. Tips för hur man ska hantera stress och vårt känsloliv som ibland går i berg och dalbana. Ett för mig nytt introduceras, självmedkänsla.

För att du lättare ska få en känsla har jag skrivit av några avsnitt nedan.

Framsida: Compassion Effekten – att utveckla självtillit och inre trygghet

Baksidan

-------------------- Några väl utvalda utdrag från boken --------------------


//s40 //

”För att skapa ett liv där vi mår bra så behöver vi välja att fokusera på saker som gör oss gott och sådant som vi är tacksamma över. Men för att uppnå en god livskvalitet och lycka behöver vi ha en strategi för hur vi tar hand om oss själva och andra i det som orsakar lidande.”

//Längre ner samma sida, s40 //

”Vi människor vill inte må dåligt, och därför brukar vi ganska snabbt komma på saker som gör att lidandet minskar – i alla fall på kort sikt. Men sådant vi håller på med för att hantera obekväma stunder och smärtsamma inre tillstånd på kort sikt kan göra att vi inte mår så bra på lång sikt. Det är balansen mellan kort- och långsiktiga strategier som skapar välmående.”


//s41 //

”Att lägga märke till vad vi ältar eller grubblar på och tillåta oss att tycka att det är viktigt kan ta bort den värsta ångesten kring det och göra så att tankarna slutar snurra. Att inom sig tänka: >>Det är okej, nu tänkte jag på det<< och sedan med mjukhet fortsätta med det man höll på med och inte gå in i >>varför<<, för då blir an uppslukad av sina egna tankar efter det inte alltid //s42 // finns något svar på varför.”

//hoppar några meningar och fortsätter på samma sida, s42 //

”Men vi ältar av en verklig anledning. Eftersom det är något vi är rädda för går hjärnan in i problemlösningsläge. Prova att tänka igenom varför du oroar dig genom att fråga dig själv vad du är rädd för. Vad får inte hända? För det är oftast det vi försöker hålla ifrån oss genom ältandet.”

//Längre ner samma sida, s42 //

”Ältandet är ett sätt att komma undan oron för att bli sjuk och hindras göra saker man tidigare gjort. Låt det som finns bakom ältandet få vara viktigt och sök efter det, för det är den vägen du behöver gå för att kunna sluta älta.”


//s43 //

”Vi flyr obehagskänslor genom att distrahera oss och undvika det obehagliga.”

//lite längre ner samma sida, s43 //

”Vissa av oss ältar saker hur mycket som helst, andra väljer distraktionsstilen vilket innebär att vi fyller tillvaron med mängder av annat för att undvika att tänka på svårigheterna. Forskning har visat att det på kort sikt kan vara bra att använda sig av distraktion för att komma ur ett nedstämt mentalt tillstånd (Nolen-Hoeksema m.fl., 2008). Att fokusera på något annat gör att vi inte fastnar i ältande och förstärker de hjärnbanorna. Men på lång sikt kan ständig distraktion leda till sämre livskvalitet.”


//s44 //

”Det är svårt att göra livsstilsförändringar, och vi behöver ha compassion för oss själva och andra.”


//s46 //

”När vi vill genomföra förändringar i livet så behövs självmedkänsla för att våga försöka igen om vi misslyckats, för det är inte säkert att allt går som man önskar första gången. Vanligtvis söker man efter mer självkontroll och viljestyrka för att klara av de jobbiga känslorna som kan komma när man försöker ändra på något i sitt liv. Även prokrastinering, att skjuta upp saker, är ett sätt att hantera svåra känslor genom att inte att göra det som väcker känslorna. Att kunna ta sig igenom svåra situationer krävs en viss grad av stresstolerans. Det beror på att varje förändring kommer att medföra vissa obehagskänslor och vi behöver ta oss igenom obehaget och låta vårt belöningssystem haka på våra nya mål och inte fastna i kortsiktighet och ge upp när det blir jobbigt. Därför innehåller compassiontillståndet komponenten >>stresstolerans<<, vilket behövs för att möta svårigheter eller genomföra förändringar och bryta negativa vanor.”

Några ord om serien Breaking Bad

Serie i längre format, tror den här gick i 5 säsonger

För oss som är intresserade av stories.. Har ni läst pilotskriptet till BREAKING BAD? Du hittar det här. Fantastisk skript och fantastisk serie om ni frågar mig. En av de bästa jag sett! Uppfinningsrikedomen och det oväntade gör att du inte tröttnar i första taget. Visdomen här: lär av de bästa.

BREAKING BAD skriptet skapades av Vince Gilligan och var färdigt i slutet av maj 2005. Han var också den som i princip var Boss över hur avsnittet blev gjorda, då han hotade med att lämna inspelningen om han inte fick som han ville.

Både skådespelare och skript är fantastiskt, vilket gett en fantastisk bra serie. Det är en "MÅSTE SE" om du gillar intressanta storys. Bryan Cranston (Protagonisten/Huvudrollsinnehavaren Walter White) vann Emmys för "Breaking Bad"  fyra gånger (2008–2010, 2014).

Robert McKee beskriver serien som 26 olika berättelser och 205 scener och berömmer de involverade för deras storslagna arbete i en sån här komplex berättelse som på något sätt håller sig tittare ovetande om vad som ska hända framöver.
Det är väldigt intressant och läsa scriptet, få insikt och följa pilotavsnittet. Skriptet är väldigt beskrivande och platsen/miljön snabbt beskrivet typ:
EXT. VELVET-TOUCH CAR WASH – AFTERNOON.
Vi vet alltså direkt att nästa scen spelas in utomhus vid en biltvätt och det är eftermiddag.


Sedan får vi ofta ytterligare beskrivning om sammanhang på ett kort koncist sätt (så att det blir lättare att skapa en scen). Karaktärer beskrivs kortfattat för att ge oss en känsla vad för personer det är. Ingen onödig utfyllnad som är så vanligt i dåliga böcker. Bilden man får räcker gott för att ge läsaren en bild. Ett måste läsa, för människor som är intresserad av skriva böcker eller screenplays.

Vissa delar i tv-serien har slipats till efter skriptet och gör serien ännu bättre, en större förståelse för det som senare kommer att berättas, vilket ger sammanhang för den som är uppmärksam. Det handlar om allt från dialoger till bilmärken som ändrats en aning. Något avsnitt har klippts bort som inte riktigt passade eller var svårt att illustrera.

En annan ändring är Aaron Pauls karaktär Jesse Pinkman (Cap’n cook, som adderar chilipulver till sin vara, dvs hans signature) var ursprungligen tänkt att dö i slutet av den första säsongen. Men Aaron var så omtyckt av filmteamet och de ville så gärna ha honom kvar. Vince Gilligan har berättat för Paul att han ändrade sig eftersom han tyckte om Jesse och Walts kemi.
Pinkman kör förövrigt runt i en röd bil med regskylten ”THE CAPN” och klistermärket ”Save a Tree, Eat a Beaver”. Bara där ser man lite av kreativieten.

I andan att inte ge upp
Serien blev pitchad för ett flertal bolag, såsom HBO, TNT (som båda sa nej) men sen köpte FX skriptet, men satsade inte på det. AMC blev slutligen den om bestämde sig för att satsa. De har även gjort "Mad Men".

Jesse Pinkmans (Cap'n Cook) coola bil. Gillar regskylten. Save a Tree, Eat a Beawer :-)

Leo Tolstoy - Anna Karenina

De grundläggande filosofiska premissen som avgör om en författare tillhör den Naturalistiska eller Romantiska skolan är premissen 'determinism' (att det inte finns ett val) gentemot av 'fri vilja'.

En författare vars bok jag inte läst, fast blir sugen på att läsa är följande:


Leo Tolstoy
Novellen Anna Karenina, gjordes även en film 2012 om detta drama. Ayn Rand kommentarer gör en nyfiken.

//s31 The Art of Fiction - Ayn Rand föreläsningsanteckningar//

"Tolstoy’s Anna Karenina, the novel most typical of the Naturalistic school." 

Den naturalistiska skolan presenterar ofta människan som hjälplös och är i grunden intriglös.

//mer s31 //

"The woman is presented as a sympathetic character; her outstanding quality is her eagerness to live. The husband is deliberately presented as a conventional mediocrity without any values or distinction; all the evidence is given as to why the woman’s life with him is boring and meaningless. Yet she dares to break the conventions because she wants to be happy—which the author considers an insufficient reason. There is no life for anyone outside of society, he implies; so, right or wrong, one has to accept social standards.
The abstract theme is: the evil of adultery and, more broadly, of the pursuit of happiness. The plot-theme is: A woman leaves her husband and is destroyed for her unconventionality."

"Det abstrakta temat är: ondskan i äktenskapsbrott och mer allmänt, av strävan efter lycka. Intrigens tema är:.. En kvinna lämnar sin make och förstörs för sitt okonventionella drag."

Boken: Den unge, den gamle och havet över Atlanten i en Vega

Sven Yrvinds böcker brukar vara läsvärda här kommer ett intryck av boken. För er som inte känner till Sven sen tidigare är han en långseglare som konstruerar och bygger sina egna båtar. En finurlig klurig man som undertecknad gillar.

Den unge, den gamle och havet över Atlanten i en Vega
Av Yrvind & Grahn

Här några pärlor så du får en känsla av boken. Boken utgiven av Norstedts.

//s22 Yrvinds ledstjärna, bra sådant. //

”Min ledstjärna är litet, enkelt och billigt.”

//s23 //

”Vad fick mig att erbjuda min hjälp? Två saker. För det första att han, 19 år gammal, hade haft tre jobb och själv tjänat ihop till sin egen båt, plus reskassa, när så många här i samhället, inte bara tonåringar, inte ens har pengar kvar vid månaden slut – om de över huvud taget jobbar.”

//längre ner samma sida, s23 , en livsinställning kompatibel med min egen //

”Dessutom var ju en förutsättning att första intrycket visade att vi skulle kunna komma bra överens och att han hade en livsinställning kompatibel med min egen.”

//s30 //

””Venture betyder typ ’resa med oviss utgång.’””

//s44 //

”Problemet med produktionsbåtar är att konstruktörer, försäljare, konsumenter och nu, med fritidsbåtsdirektivet, myndigheter utgår ifrån att de inte ska kapsejsa. Det är lika dåraktigt som att utgå ifrån att bilar aldrig ska krocka. Segelbåtar kapsejsar i hårt väder, stora som små, och hårt väder råkar man förr eller senare ut för. På samma sätt som att bilar förr eller senare krockar.”

//längre ner samma sida, s44. Håller helt med!//

”Jag anser att rep och knutar är underskattade.”

//s63, klokt //

””Det här var mycket snyggare. Funktionen gör att man får förtroende för det som man har byggt. Har man förtroende för något så är det snyggt.” ”

//s98 //

”När en båt kör in i bassängen tränger den undan lika mycket vatten som motsvarande dess vikt – allt enligt Archimedes. Jämvikt kvarstår därför alltid, oavsett  om båten som kör in i bassängen är jättestor eller pytteliten, om den väger mycket eller är lätt.”

//s117 om böcker och dess värde //

”Jag hade förklarat att böcker hjälper läsaren att orientera sig i världen och kan lösa hans problem. Jag förklarade vidare att för varje problem finns det en bok som handlar om det. Till exempel: Vill man åka till Frankrike finns det en bok om det, vill man bygga en radiomottagare finns det en bok om det, vill man veta hur livet efter döden är finns det en bok om det. Dessutom, tillade jag, är böckerna skrivna av världens klokaste män.”

//s128, bra att veta info //

”Citroner håller sig bäst av all frukt, upp till ett år. Man kan ”krydda” med dem eller göra saft. Efter någon månad till havs är det toppen.”

//s143 //

”När vi startade vår segling valde vi bort möjligheten att kommunicera med land. Vi ville inte att vår frid skulle störas. Dagens människa bombarderar ständigt hjärnan med budskap: tv, radio, tidningar, reklam, mobiltelefoner, internet, det är ingen hej på hur alla vill påverka och styra oss åt något håll. Våra stenåldersgener är inte skapade för den sortens liv. Det är bra att få leva i stillhet, om än bara ett kort tag. En havssegling ger en sådan möjlighet.”

//s148 //

”Yrvind brukade alltid säga att: ”Är det någonting man undrar över så finns det nästan garanterat en bok om det. Och boken är med stor sannolikhet skriven av en av de mest kunniga inom området.”

//s149 //

”För många är en Atlantsegling en besvikelse. De har långtråkigt och tristessen är ständigt närvarande. Jag vet varför. De har gjort det för komfortabelt för sig och har för få beslut att fatta, samtidigt som de plötsligt utestängs från den överstimulering som det moderna samhället ger dem i form av tv, shopping, fester och annat. Båttidningarna är fulla av sådana berättelser. Vi människor är de enda djur som har tråkigt, bortsett från de djur vi berövat dess frihet.”

Jag tycker kanske att det hör till den sämsta av Yrvinds böcker, men ändå trevlig läsning.

Dygdteori och abort, av Rosalind Hursthouse

Fortsätter med en annan intressant text som jag skrivit av några delar av, så ni ska få en känsla vad den handlar om. Rosalind går bland igenom premissen som förser oss med en specifikation av rätta handlingar.

Dygdteori och abort, av Rosalind Hursthouse (utdrag från boken ”Vad är Moralisk Rätt?” av Henrik Ahlenius

”Virtue Theory and Abortion”, Philosophy & Public Affairs, vol. 20, 1991, s. 223-46. Övers. Frans Svensson

Ytterligare en text hittad i den här boken "Vad är moralisk rätt?" en sammanställning av olika moraliska texter av Henrik Ahlenius

//s210-211 //
“Vi börjar med en premiss som förser oss med en specifikation av rätta handlingar:
//fortsätter nästa sida //
P.1. En handling är rätt om och endast om den är i överensstämmelse med en moralisk regel eller princip.
Detta är en helt och hållet formell specifikation som skapar en länk mellan begreppet rätt handling och moralisk regel, men den ger ingen vägledning förrän man vet vad en moralisk regel är för något. Vad teorin behöver därnäst är därför en premiss om detta:
P.2. En moralisk regel är en regel som ...
Historiskt sett skulle en acceptabel utfyllnad av P.2 kunna ha varit
(i) är oss ålagd av Gud
eller
(ii) är påbjuden av naturrätten
I sekulariserade varianter (naturligtvis inte skilda från Gud som varande rent förnuft och universaliteten hos naturrätten) erhåller vi utfyllnader som
(iii) är oss ålagd av förnuftet
eller
(iv) är rationellt påbjuden
eller
(v) skulle kräva universellt rationellt accepterande
eller
(vi) är sådan att alla rationella varelser skulle välja den
”

//s212 //
”Låt oss nu betrakta hur en dygdteoretisk stomme ser ut. Den börjar också med en specifikation av rätta handlingar.
P.1. En handling är rätt om och endast om den är vd en dygdig agent skulle utföra under de rådande omständigheterna.1”
//fortsätter lite längre ner, samma sida, s212 //
”P.1a. En dygdig agent är någon som handlar dygdigt, det vill säga någon som besitter och utövar dygderna.”
//fortsätter igen lite längre ner, samma sida, s212 //
P.2. En dygd är ett karaktärsdrag som en människa behöver för att blomstra eller leva väl.
Denna premiss etablerar en begreppslig länk mellan dygd och blomstrande (eller leva väl eller eudaimonia).”

//213 //
”Ingen dygdteoretiker kommer att låtsas att begreppet om mänskligt blomstrande är lätt att förstå. Jag kommer här inte ens att påstå (även om jag skulle göra det i annat sammanhang) att det inte är mer oklart än begreppen rationalitet och lycka, eftersom vår vokabulär var mer begränsad, så skulle vi kanske, faute de mieux, kunna kalla det för (mänsklig) rationell lycka, och därigenom avslöja att det har åtminstone några av de båda övrigas svårigheter.”
//längre ner samma sida, s213 //
”Varje dygd genererar en påbjudande instruktion (handla rättrådigt, vänligt, modigt, ärligt, etc.) och varje last ett förbud (handla inte orättfärdigt, grymt fegt, oärligt, etc.).”

//s214 //
”Hjälpsamhet eller välvilja är till exempel den dygd vars innehåll har att göra med det goda eller skada, och dessa är båda relaterade till begrepp om det som är värdefullt i livet, det gynnsamma, och det lustfyllda. Om jag har en felaktig uppfattning om vad som är värdefullt, gynnsamt och lustfyllt, så har jag en felaktig uppfattning om vad som är gott och vad som är skadligt för mig själv och andra, och även om jag har den bästa vilja i världen kommer jag att sakna dygden hjälpsamhet, som innebär att man handlar på rätt sätt.”

//s215 //
”På samma sätt vet dygdteoretikerna att de vill att rättrådighet, hjälpsamhet, trofasthet, mod, och så vidare, ska inkluderas bland de karaktärsdrag som behövs för eudaimonia.”

//fortsätter lite längre ner samma sida, s215 //
”
”Det är allmänt känt”, brukar det sägas, ”att dygdernas krav kan komma i konflikt med varandra; barmhärtighet kan mana mig att göra slut på det hemska lidande för en person i min vård genom att döda honom, men rättrådigheten bjuder mig att låta bli. Att tala om för min bror att hans fru är otrogen vore ärligt och lojalt, men det skulle vara hyggligare att hålla tyst om det. Så vad bör jag göra?”

//s216 //
”Att handla rätt är svårt och kräver mycken moralisk visdom, och det relevanta adekvans-villkor som dygdteori uppfyller är att den bör innehålla en förklaring till en sanning uttryckt av Aristoteles,7 nämligen att moralisk kunskap – till skillnad från matematisk kunskap – inte kan erhållas endast genom  att närvara vid lektioner och vanligtvis inte återfinns hos människor som är för unga för att ha hunnit skaffa sig någon större erfarenhet av livet. Det finns unga matematiska genier, men sällan, om någonsin, unga moraliska genier och detta visar //s217 //oss något viktigt om den typ av kunskap som moralisk kunskap är. Dygdetik bygger in detta direkt just genom att uttrycka sina regler i termer vars tillämpning verkligen kan kräva det mest finkänsliga omdöme.”

//längre ner samma sida, s217 //
””Vad bör jag göra?” Föreställ er en person som är ”ung till karaktären” som Aristoteles uttrycker det, som har tillämpat de relevanta begreppen men nu anser sig vara i en konflikt; i själva verket har hon tillämpat begreppen felaktigt och konflikten är blott skenbar. Då kommer hon inte att vara förmögen att avgöra vad hon ska ta sig till om hon inte känner till någon dygdig agent som hon kan be om vägledning. Men hennes dilemma är (ex hypothesi) ett resultat av hennes brist på visdom och precis vad dygdteori förväntar sig. Någon som till exempel tvekar inför huruvida hon ska avslöja en smärtsam sanning och tänker att det vore hyggligt men oärligt eller orättrådigt att ljuga, kan med avseende på de rådande omständigheterna behöva inse, inte att hygglighet är mer (eller mindre) viktigt än ärlighet och rättrådighet, och inte att ärlighet och rättrådighet ibland kan kräva att man handlar ovänligt eller grymt. Däremot behöver hon inse att man inte är hygglig mot människor genom att dölja denna typ av sanningar från dem trots att de är smärtsamma. Detta är den typ av förhållanden (jag använder det endast som ett exempel) som människor med moralisk visdom vet något om, vilket inbegriper ett korrekt tillämpande av hygglighet och som människor utan sådan visdom har svårt med.”
 //s220 //
”Kärlek och vänskap överlever inte om de inblandade ständigt skulle insistera på sina rättigheter, inte heller lever människor gott så länge de tror att det skulle vara av största betydelse att de får vad de har rätt till; de skadar andra och de skadar sig själva.”
//lite längre ner samma sida, s220 //
”För dygd sägs inbegripa kunskap och den del av denna kunskap består i att ha den rätta attityden till saker. ”Rätt” betyder här inte endast detsamma som ”moraliskt rätt” eller ”lämplig” eller ”trevlig” i vår moderna mening; det betyder ”korrekt, sann”. Man kan inte ha den rätta eller korrekta attityden till något om attityden baserar sig på eller inbegriper falska trosföreställningar.”
 //s227 //
”Den dygdiga kvinnan (vilket här givetvis inte betyder ”den kyska kvinnan” utan ”en kvinna med dygderna”) har sådana karaktärsdrag som styrka, oberoende, bestämdhet, beslutsamhet, självförtroende, ansvarskänsla, allvarsamhet och självbestämmande – och ingen, tror jag, skulle kunna förneka att många kvinnor blir gravida under omständigheter i vilka de inte kan välkomna eller leva med tanken att få detta barn, just på grund av att de saknar ett eller flera av dessa karaktärsdrag.”

Bokutdrag - Vad är moraliskt rätt? Robert Nozick – individens rättigheter

I kursen Etik 7,5 hp som jag just nu läser ingår litteratur olika form om olika moraliska teorier. Där ingår olika texter om vad som är moraliskt rätt. Jag fick därmed äntligen tillfälle att läsa lite av Robert Nozick som jag hört nämnas i andra sammanhang då och då.

Det är en text som bygger vidare lite på Ayn Rands tankar och jag tycker texten var helt klart läsvärd. Här kommer ett litet bokutdrag så du får en känsla.

Bokutdrag - Vad är moraliskt rätt?, Texter i normativ etik i urval av Henrik Ahlenius.
//s63, Robert Nozick – individens rättigheter,
Anarki, stat och utopi, Timbro, Stockholm, 2001, s.21, 61-71, 205-22, 225-33. Övers. Margareta Eklöf. //

”Positionen som denne företrädare för den ultraminimala staten intar kommer att vara konsistent, om hans rättsuppfattning hävdar att ens egna rättigheter kränks av att man tvingas bidra till någon annans välfärd, medans ens egna rättigheter inte kränks av att någon annan inte förser en med sådant man är i stort behov av, däribland sådant som är nödvändigt för att ens rättigheter skall skyddas.”

//s65 //

”Individuellt väljer vi ibland att undergå någon smärta eller göra något offer för ett högre syfte eller för att slippa ett större ont: vi går till tandläkaren för att inte behöva få mer ont längre fram, vi gör en del obehagligt arbete för dess resultats skull, vissa håller diet för att förbättra hälsa eller utseende, några sparar för att ha något att leva på när det blir äldre. I samtliga fall bär man en viss kostnad för det större godas skull. Varför inte på liknande sätt anse att några personer måste bära vissa kostnader som gynnar andra, för det större samhälleliga godas skull? Men det finns ingen samhällelig enhet som undergår något offer för sitt eget goda. Det finns bara enskilda personer, olika enskilda personer, med sina egna enskilda liv. Att utnyttja en av dem till andras förmån är att utnyttja honom och gynna de andra. Ingenting annat.”

//lite längre ner samma sida, s65 //

”Tal om ett större samhälleligt gott döljer detta. (Avsiktligt?) Att utnyttja en människa på detta sätt tar inte hänsyn till och respekterar inte tillräckligt mycket det faktum att hon är en enskild person5, att detta är hennes enda liv. Hon får ingenting av något överbalanserande gott av sitt offer, och ingen har rätt att tvinga detta på henne, minst av allt en stat eller en regering som kräver hennes lojalitet (vilket andra individer inte gör) och därför måste förhålla sig skrupulöst neutral mellan sina medborgare.”
//samma sida, s65, längre ner //
”Den enes liv kan inte uppvägas av den andres så att resultatet blir ett större totalt samhälleligt gott. Att några av oss offras för andra kan inte rättfärdigas. Denna grundläggande idé, att det finns olika individer med var sitt liv och att därför ingen får offras för andra, ligger till grund för de moraliska sidorestriktioner, men det leder också, enligt min uppfattning, till en libertariansk sidorestriktion som förbjuder aggression mot andra.”

//s66 //

”En icke-aggressionsprincip anses ofta vara riktig för relationerna mellan nationer. Vilken skillnad kan man då göra mellan suveräna individer och suveräna stater som gör att aggression tillåts mellan individer? Varför får individer gemensamt, genom sin regering, handla mot någon på ett sätt som ingen nation får tillämpa på en annan? Om något finns det starkare skäl för icke-aggression mellan individer.”

//s68 //

”Det finns ingen central fördelning, ingen person eller grupp som har rätt att kontrollera alla resurser och bestämma hur de skall portioneras ut. Vad var en får, får han av andra som ger honom det i utbyte mot något, eller som en gåva. I ett fritt samhälle kontrollerar olika personer olika resurser, och nya tillgångar uppstår ur människors frivilliga byten och handlingar. Det förekommer inte mer fördelning av andelar än det förekommer fördelning av äktenskapspartner i ett samhälle där alla fritt väljer vem de gifter sig med. Det totala resultatet är produkten av många individuella beslut, som de enskilda individerna har rätt att fatta.”

//fortsätter längre ner s68 //

”Om världen var fullständigt rättvis skulle följande induktiva definition uttömmande täcka ämnet rättmätigt innehav:
En person som förvärvar ett innehav i enlighet med principen om rättmätigt förvärv har rätt till innehavet.
En person som förvärvar ett innehav i enlighet med principen om rättmätig överföring, från någon annan som har rätt till innehavet, har rätt till innehavet.
Ingen har rätt till ett innehav utom genom (upprepade) tillämpningar av 1 och 2.
Den kompletta principen om distributiv rättvisa skulle helt enkelt innebära att en fördelning är rättvis, om var och en har rätt till de innehav han har enligt fördelningen.
En fördelning är rättvis om den uppstår ur en annan rättvis fördelning med legitima medel. De legitima medlen för att gå från en fördelning till en annan specificeras av principen om rättmätig överföring.”

//längst ner på sidan 69 fortsätter Nozick //

”Inte alla verkliga situationer uppkommer i enlighet med de båda principerna om rättmätigt innehav: principen om rättmätigt förvärv och den om rättmätig överföring. Vissa människor stjäl från andra, eller bedrar dem eller //vänder blad, s70 // gör dem till sina slavar, genom att tillgripa det de producerar och hindra dem från att leva som de vill, eller utesluter med tvång andra från konkurrera i byten. Inget av dessa är något tillåtligt sätt att gå från en situation till en annan. Och vissa personer förvärvar innehav med hjälp av medel som inte sanktioneras av principen om rättmätigt förvärv.”

Bokutdrag – Den kvinnliga hjärnan

Så här ser boken ut. Den Kvinnliga hjärnan.
För oss som försöker förstå skillnaderna

Bokutdrag – Den kvinnliga hjärnan

Av Louann Brizendine

Boken förklarar varför vissa uppfattas som pojkflickor och varför vissa blir homosexuella. Det finns många igenkänningsfenomen och boken ökar förståelsen varför människor agerar som vi ibland gör. Boken går också igenom vissa delar av hjärnan och dess primära funktion, tex centrum för omdöme, (kontroll av känslor och impulser, pre frontala cortex). Det är den biten av hjärnan man försöker aktivera/stimulera vid meditation (står dock ej i boken).
Läsvärd. Annars skulle jag inte ta upp den här. :-)

Några utdrag från boken:

//s8 //

”Men när östrogenet flödar i den kvinnliga hjärnan, börjar kvinnor fokusera intensivt på sina känslor och på att kommunicera – prata i telefon och träffa sina tjejkompisar på stan. Vid samma ålder, när testosteronet tar över den manliga hjärnan, blir pojkarna mindre kommunikativa och börjar bli besatta av att komma någon vart – både inom idrotten och i baksätet på bilen. Vid den tidpunkt då pojkar och flickor börjar staka ut sina karriärer, börjar flickor förlora sitt intrese för sysselsättningar som kräver mer av arbete i avskildhet och mindre av samverkan med andra, samtidigt som pojkar gärna drar sig tillbaka till sina rum för många ensamma timmar framför datorn.”

//s26 //

”Studier visar att flickor turas om tjugo gånger mer än pojkar, och deras låtsaslekar handlar vanligtvis om samverkan i omvårdande och omhändertagande relationer. Bakom detta beteende ligger en typisk kvinnlig hjärnutveckling. Flickors sociala agenda, uttryckt i lekar och bestämd av deras hjärnors utveckling, går ut på att bilda nära, parvisa förhållanden. Pojkars aktiviteter, å andra sidan, handlar vanligvis inte om relationer – de handlar om själva leken eller leksaken, samt om social rang, makt, försvar av territorium och fysisk styrka.
I en engelsk studie från 2005 jämfördes kvaliteten hos fyra år gamla pojkars och flickors sociala relationer. Denna jämförelse innefattade en populäritetsskala med vilken de bedömde hur många andra barn som ville leka med dem. Flickorna vann lätt. Alla dessa fyraåringar hade fått sina testosteronnivåer uppmätta i livmodern när de var mellan tolv och arton veckor gamla, den tid då deras hjärnor utvecklades till manliga eller kvinnliga. De med de lägsta testosteronnivåerna hade de bästa sociala relationerna vid fyra års ålder. Det var flickorna.
Studier av icke-mänskliga honprimater tyder också på att dessa könsskillnader är medfödda och kräver de rätta hormonbefrämjande åtgärderna. När forskarna blockerade östrogen hos unga honprimater under den infantila puberteten, utvecklade honorna inte sitt vanliga intresse för nyfödda ungar. När forskarna dessutom injicerade kvinnliga primatfoster med testosteron, visade det //s27 // sig att injicerade honorna var mer förtjusta i våldsamma lekar än genomsnittliga honor.”

//s39 //

”Östrogenets ebb och flod under menstruationscykeln medför en veckovis förändring av denna känslighet för psykologisk och social stress. Under de två försa veckorna av cykeln, då östrogenet är högt, är det mer troligt att flickan är socialt engagerad och avslappnad i andras sällskap. Under cykelns sista två veckor, när progesteronet är högt och östrogenet lägre, är hon mer benägen att reagera med ökad irritablitetet och vill vara för sig själv. Östrogenet och progesteronet återställer varje månad hjärnans stressreaktioner. En flickas självförtroende kan vara högt ena veckan och bräckligt den följande.”

//s 53 //

”Hormonella förändringar och förändringar av serotoninnivån kan resultera i funktionsstörningar i hjärnans centrum för omdömet (det prefrontala cortex) vilket gör att dramatiska, okontrollerande känslor lättare kan ta sig fram från hjärnans primitiva delar.”

//s56 //

”Tonårsflickans humörsvängningar är därför, delvis på grund av de ökade emotionella impulserna från amygdalan, snabbare och mer dramatiska. Henners prefrontala cortex är som ett gammalt telefonmodem som tar emot bredbandssignaler. Det kan inte hantera den ökade trafiken från amygdalan och blir ofta överbelastat. Tonåringar anammar därför gärna en idé och rusar iväg, utan att begrunda följderna. De ogillar alla auktoriteter som försöker avstyra deras impulser.”

//s69 //

”Att våra mentala instinkter inte har ändrats på flera miljoner år kan förklara varför kvinnor världen runt söker efter samma idealiska egenskaper hos en långsiktig partner, enligt evolutionspsykologen David Buss. Buss studerade i fem år preferenserna vad gällde partnerval hos mer än tiotuse personer i trettiosju kulturer jorden runt – från västtyskar och taiwaneser till mbutipygméer och aleuteskimåer. Han upptäckte att kvinnor, i samtliga kulturer, bryr sig mindre om en potentiell makes yttre och är mer intresserade av hans materiella tillgångar och sociala status.”

//s 70 //

”Lövsalsfågelhonan gör liknande prioriteringar genom att välja den hanne som byggt det vackraste boet. Min make brukar skämta och säga att han är som en lövsalsfågelhanne, eftersom han byggde ett vackert hus flera år innan vi träffades som stod färdigt och väntade på mig. Kvinnor letar också, enligt forskarnas rön, efter partners som är i genomsnitt minst tio centimeter längre och tre och ett halvt år äldre. Dessa kvinnliga partnerpreferenser är universella. Forskarna drar av detta slutsatsen att de är en del av den nedärvda strukturen i den kvinnliga hjärnans system för val av partner – och fyller därför förmodligen en funktion.”
Enligt Robert Trivers, en banbrytande evolutionsbiolog vid Rutgers University utgör ett partnerval baserat på dessa attribut en intelligent investeringsstrategi. Den mänskliga artens honor har ett begränsat antal ägg och investerar betydligt mer när det gäller födande och uppfödande av barn än hannarna, så det lönar sig för kvinnan att vara extra försiktig med sina ”familjejuveler”. Det var där därför som Melissa inte hoppade i säng med Rob den första natten, trots att dopaminet och testosteronet som svallade i hennes hjärnas attraktionskretsar gjorde honom svår att motstå. Det var också därför som hon hade ett antal andra män aktuella i sin adressbok. Medan en man kan göra en kvinna gravid genom ett enda samlag och sedan dra vidare, har kvinnan framför sig nio månaders havandeskap, riskerna med förlossningen, månader av amning och den respektingivande uppgiften att se till att barnet överlever. Fortidens kvinnor som ställdes ensamma inför dessa utmaningar hade förmodligen varit mindre framgångsrika i spridandet av sina gener. Även om det har blivit moderna bland en del av dagens kvinnor att vara ensamstående mammor, återstår det att //s71 // se hur framgångsrik denna modell kommer att bli. Ännu i våra dagar innebär närvaron av en far i vissa primitiva kulturer en tredubblad chans till överlevnad för barnet. Det säkraste alternativet för kvinnorna är därför långvariga förhållanden med män som sannolikt stannar kvar, skyddar dem och deras barn samt förbättrar deras tillgång till mat, tak över huvudet och andra resurser.”

//s77 //

”Från ett experiment med kramar vet vi också att oxytocin utsöndras naturligt i hjärnan efter en tjugo sekunder lång kram av en partner – kramen bekräftar bandet mellan de kramande och aktiverar hjärnans tillitskretsar. Så låt inte en kille krama dig om du inte har för avsikt att lita på honom. Beröring, blickar, positiv emotionell interaktion, kyssar och sexuella orgasmer frigör också oxytocin i den kvinnliga hjärnan. En sådan kontakt kan sätta igång hjärnans kretsar för romantisk kärlek.”

//s 83 //

”Monogamigenen
Kärlekslivet hos olika underarter till sorkarna ger också en inblick i hjärnmekanismerna för monogami, något som praktiseras av endast fem procent av däggdjuren. Präriesorkarna är mästare i parbildning och bildar monogama, livslånga par efter sina maratonsamlag. Den amerikanska bergssorken slår sig däremot aldrig till ro med en enda partner. Forskarna har upptäckt att skillnaden beror på att präriesorkarna har något som fungerar som en gen för monogami, en liten bit DNA som bergsorkarna saknar. I och med att hennes förhållande med Rob blev allt stadigare, började Melissa oroa sig. Var Rob en präriesork eller en bergssork?
Så vitt forskarna vet, så återfinns bland mänskliga hannar beteenden på ens kala från total polygami till total monogami. Forskarna spekulerar i att skillnader i gener och hormoner kan ligga bakom dessa variationer. ”
//s84 //
”Eftersom kvinnor bara kan få barn var nionde månad, vill de bilda stabila parförhållanden med män som kommer att hjälpa dem att ta hand om barnen. Men verkligheten är mer komplicerad än så. Vi vet nu att även kvinnor är otrogna. Forskarna har funnit att honor av ”monogama” fågelarter verkar ha affärer för att försäkra sig om de bästa generna för sina ungar. Evolutionsforskarna har länge spekulerat att det som gäller för sparvar och tuppar även är giltigt för män.”

//s85 //

”Konstigt nog kan ett tillstånd av romantisk kärlek få ny kraft av hotet om eller rädslan för att förlora den andre – eller bli övergiven. Förnimmelsen av passionerad kärlek i hjärnkretsarna ökar faktiskt i intensitet hos både män och kvinnor som blir övergivna. Detta område i hjärnan längtar desperat och hungrigt efter den älskade. Abstinensen – liksom vid nertrappning av en drog – tar över. Ibland känner man sig som om hela ens existens är hotad, och ett larmtillstånd av rädsla uppstår i amygdalan. Cingulum – den del av hjärnan som används för oro och krititiskt omdöme – börjar generera negativa tankar om förlust av den älskade. I detta högmotiverande, uppmärksamma tillstånd grips man av besatta tankar på återförening. Tillståndet framkallar inte tillit och närhet, utan ett smärtsamt, intensivt sökande efter den älskade. ”

//lite längre ner sid85 //

”Den stimulerande utvidgning av jaget som skedde så raskt under kärlekens förälskelsefas är nu i en smärtsam tillbakagång. Och när kvinnor upplever svek eller förlorad kärlek, reagerar de också annorlunda än män. Män som blir övergivna är tre till fyra gånger mer självmordsbenägna än kvinnor. Kvinnor, å andra sidan, sjunger ner i depression. Övergivna kvinnor kan inte äta, sova, arbeta eller koncentrera sig. De gråter hela tiden, drar sig undan från sociala aktiviteter och tänker på självmord.”

//s143 //

”Amygdalan aktiverar också cortex, hjärnans underrättelseavdelning, som bedömer och analyserar den känslomässiga situationen och avgör hur mycket uppmärksamhet den förtjänar. Om cortex upptäcker tillräckligt med känslomässig intensitet, signalerar den till amygdalan att väcka den medvetna hjärnans uppmärksamhet. Det är i detta ögonblick som vi översköljs av medvetena emotionella förnimmelser. Fram till dess sker all hjärnbearbetning bakom scenen. Hjärnans beslutscentrum, eller det verkställande organet – prefrontala cortex – kan nu avgöra vad reaktionen ska bli.”

Fick du en känsla. Rätt intressant eller hur?!